desperat efter kärlek

Ja, det är jag det. Helt plötsligt, lite slötittandes på Sex and the City, fick jag en uppenbarelse som fick mitt huvud att snurra, mitt hjärta att banka och min iver att explodera som fyrverkerier i skyn.
JAG VILL HA EN KATT!!!!! Åh, herregud, vad jag vill ha en katt.
  Jag vet inte om det här är en reaktion av upplevelsen jag hade med Conny i lördags, då jag låg i en säng med honom lite nonchalant ovanför mitt huvud, spinnandes med en liten tass i min hand. Han låg liksom där, alldeles nöjd med mitt sällskap. Ville liksom inte gå därifrån. Jag insåg att det här är fan det närmsta jag varit en KÄRLEKSFULL MAN på ALLDELES FÖR LÄNGEEE. AHH.
 
  Jag har aldrig haft det så mysigt. Den lille katten fick mitt hjärta att brista. DÄRFÖR klickade jag mig snabbt in på Blocket, och hittade några katter som söker ett nytt hem. För hur fantastiskt skulle den inte ha det här??? HALLÅ, skogen är right behind the house! Och JAG, Lasseliten, är desperat efter värme och kärlek. Jag skulle ge den all min kärlek - jag skulle skänka hela mitt liv åt den!
  Men nej. Min barbar till moder skrattade hånfullt mot mig innan jag ens hunnit avsluta meningen. Patetiskt nog fick min röst en hysterisk klang samtidigt som en obarmhärtig klump växte i min hals och min röst skar sig när jag desperat skriade ut:
  "MEN DET ÄR DEN ENDA KÄRLEKEN JAG KAN FÅ! JAG BEHÖVER NÅGON ATT KRAMA, MAMMA!"
  Men nej. Inte ens mina tårfyllda ögon fick henne att smälta. Och inte sa hon heller "Men skaffa en man dåååå", utan nej; det enda hon sa var "Men du har ju mig att krama!"

  Då brast det totalt och jag kastade in mig i mitt rum, skrek "Fuck you" lite halvhjärtat och drämde dramatiskt igen dörren.

Så här ligger jag, fortfarande ensam och kattlös.

  I am forever alone.

"Charmiga Sixten söker nytt hem", stod det i rubriken. En sexårig liten tjockis som behöver kärlek. TA MIG!!!!