morgonstämning

Hejsan alla mina små hoppetussar! Jag är nyss hemkommen från en morgonpromenad som inkluderade frukost utomhus vid lilla Tjärnet. Jag ÄLSKAR sådant där. Så otroligt mysigt. Helt tyst och fint och vackert och FRUKOST och MAMMA. Jag blir nästan alldeles tårögd, som jag så ofta blir nuförtiden. Är det hormoner, månne? Eller är det bara hösten som har en stark inverkan på min arma kropp?

Nu ska jag begrava mitt ansikte bland räta linjers ekvationer. Adjöken!!