Igår var fan den värsta dagen i hela mitt liv. Jag har ALDRIG mått så dåligt, tror jag.
Innan jag gick och lade mig i söndags, mådde jag väldigt illa. Ryckte lite på axlarna och tänkte att ähhh vad tuuzan. Det har väl ingen dött av. Morgonen därpå knallade jag upp som vanligt, åt frulle och kollade på Nyhetsmorgon i vanlig ordning. Kände mig lite skakis kanske, lite funky liksom, men ÄHH tänkte jag igen.
Sedan. SEDAN. När jag borstade tänderna. Fyy. Jag fick panik. Trodde att jag skulle dö där på fläcken. Sprang till sängen och skakade lite lätt. Ropade klent och svagt till min syster att hon skulle hämta hinken. Fem minuter senare tömdes min mage på allt innehåll, så att säga. Åhhh så brutalt var det. Min syster var söt och höll undan mitt hår. Sötis.
Resten av dagen låg jag i min säng, och stirrade paralyserat ut genom fönstret. Låg liksom helt stilla som en död fisk hela dagen. Sov lite, spydde lite, yrade lite. Det värsta var ändå när mamma började laga mat. ÅÅÅÅH det var det VÄRSTA. Kände matlukten i hela lägenheten och tänkte att nu dör jag på riktigt. Jag har aldrig mått illa av lukten av mat förut, den har liksom bara betytt glädje för mig. Fick brutal feber och sov i några timmar istället. När jag vaknade, svettades jag som ett djur och febern var puts väck.
Sedan gick min bästa syster till Tempo och inhandlade lite föda till mig. Hon lyckades pricka in exakt det enda jag var sugen på just då; cola och riskakor. Danke.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar