long time no see

ALOHA bröder! Här sitter jag på kvällskvisten en regnig och en aning obehaglig måndagskväll. Jag befinner mig i mitt rum hos pappa faktiskt, och har precis sett världens bästa film - Sagan om ringen. HELT SJUKT vad jag aldrig kommer tröttna på den trilogin. In me heart fåräverr. Dock kommer jag drömma sjukaste mardrömmarna om orcher och battlefields utanför Minas Tirith, men det är det SÅ värt. Jag är en sann och modig man och trotsar eventuella nightmarezzz.
  Igår hade jag söndagsmys med frugan Julia. Vi kollade på Pans labyrint (som också är en av världens bästa filmer, just sayin' bros) och åt Ben & Jerry's. Det var ganska delikat, faktiskt. Lite mysigt också kanske.
  Hur som helst cyklade jag hem när filmen var slut, ensam och freakkiin' terrified. Jag hade liksom en obehagskänsla i kroppen efter filmen, och saken blev inte bättre av att regnet piskade och åskan dånade (fräsig beskrivning). Jag cyklade i rädsla genom Renströmska, typ halv elva. Det var HUR MÖRKT SOM HELST förutom när BLIXTEN LYSTE UPP HIMLEN. Regnet lade sig som ett tjockt lager OLJA på marken; jag kunde se framför mig hur hjulen skulle tappa fästet och köra in mig i ett träd eller kanske en älg. Tänkte att nu dör jag. This is the ending of Laser Lasse's earthly existance.
  Men ne. Jag klarade mig. Och nu måste jag sova.

Syster och jag; mätt och belåten, med en praktfull dubbelhaka.