en köttbulles bekännelser: god kväll grisar!

Ännu en dag i mitt liv som LaserLasse har passerat med glans. Eller ne. Den var ganska glanslös, faktiskt. Jag har jobbat all day long, och jag kan berätta för er att det INTE var en dans på rosor. FULLT av kunder från 11-17. Hela dagen. Det tog tre timmar för mig att äta upp min lunch; jag hann med cirka en tugga per kvart. FYFAN, vad det är synd om mig alltså. Jag lever ett hårt liv. Eller. Nej. Lol.
Det är märkligt hur saker och ting förändrats förresten; förut förbannade jag regniga och deprimerande söndagar. då de gav mig brutal söndagsångest. Nu förbannar jag istället det soliga och vackra och glittrande vädret som så obarmhärtigt stänger in mig i ett alldeles för varmt kök och tvingar mig att göra våfflor i 120 km/h. Nej. Det är inte synd om mig, okaj. Jag älskar faktiskt mitt jobb (lovar), men blir ba lejte bitter ibland. Speciellt på kvällskvisten då jag sitter ensam och övergiven, endast upplyst av datorskärmens eremitiska sken. Je suis un garcon très seul (endast fransktalande gossar förstår denna mycket avancerade mening).

Hur som haver! Efter jobbet åkte jag på kusinkalas med peruisk (!?!? Hur säger man att något är från Peru? Peruiansk? Perisk? Ähhh vafallzzzeee) mat och peruiska människor. Maten var helt FREAKNESS!!!!!! Utropstecken!!!!! Skaldjur <3333 me like dat alot. Förrätt: musslor med vitlök, olivolja, citron och smält parmesan. HUR GOTT?!?! Ehhm jo alltså veldigt gott. Huvudrätt: paella med crabfish, räkor, underbart röda och shiny kräftor och lite andra festliga skaldjur - bland annat de minsta bläckfiskarna jag någonsin sett. Fan, alltså. Det vattnas brutalt i munnen när jag skriver detta. Det är en plååååååga. (Är det här så kallat självdestruktivt beteende? Jag tror det jaoOooOo?!) Ge mig maten igen, plz. Nu. Funderar på att skaffa mig en liten man från Peru som bor under min säng och lagar min mat. Får nog importera en snarast.
Efterrätt: en hederlig, svensk jordgubbstårta som för övrigt var den godaste tårtan jag ätit, typ. MAT, mina vänner. MAT.

Kvällen avslutades med en nedrans mysig fika med Evzor, Sirpan och Mosigos. Mosigosen, som åker till London på tisdag. Fuck my life, alla mina vänner bara åker ifrån mig. Fast de är bäst ändå. Löv yo. Vi stod i alla fall vid Kopparmärra och tog fantastiska självutlösarbilder på alla fyra. Hehe, nu lät det som om vi stod på alla fyra när vi tog dem. Läckert och en aning smäckert, om du frågar mig.

Nu ska jag läsa min bok och sen sova. Jag är så innovativ på kvällen. Adjöken. (Fyfan vilket långt inlägg. Bara massa text och ospännade ordbajs. Men snela, elzka mig för den jag är. Hej)